Russian Painter, 1860-1900 Russian painter of Lithuanian birth. He largely painted landscapes (including pastel sketches), which are noted for their emotive or symbolic resonance. His 'landscapes of mood' had a profound influence on Russian landscape painting, to which he introduced a sense of the unity of humankind and nature, and of the spiritual power of the Russian   Related Paintings of Levitan, Isaak :. | Evening at the Wolga | Lake | Autume Landscape | Eternal Quiet | Curfew |
Related Artists:
Richard Brompton
1734-1783 English painter. He trained in London with Benjamin Wilson before going to Rome in 1757, where he studied with Anton Raphael Mengs. In Rome he met Charles Compton, 7th Earl of Northampton, who paid him an allowance and in Venice in 1763 introduced him to Edward Augustus, Duke of York. The Duke commissioned a conversation piece of himself and his travelling companions (version, 1764; London, Kew Pal., Royal Col.). The figures are awkwardly posed, but the polished elegance of each shows the influence of Mengs. In 1765 Brompton returned to London with Nathaniel Dance and established a good practice with small-scale works in the manner of Johann Zoffany, such as William Pitt, 1st Earl of Chatham (1772; Chevening, Kent), which exists in several versions. He also produced portraits on a larger scale, including the enormous Henry Dawkins with his Family (1773; Over Norton Hall, Oxon).
ABILDGAARD Nicolai
Nikolaj Abraham Abildgaard (September 11, 1743 - June 4, 1809), Danish artist, was born in Copenhagen, the son of Søren Abildgaard, an antiquarian draughtsman of repute, and Anne Margrethe Bastholm.
j. h. scheffel
Wismar 1690 - Västerås 1786 J.H. Scheffel kom från en borgasläkt i Wismar, en nordtysk stad som på 1600-talets införlivats med Sverige. Om Scheffels läroår vet man ingenting utöver uppgiften i en gammal biografi att han studerade till målare i Berlin, Paris och Brabant. Scheffel dök upp i Stockholm år 1723. Uppenbarligen samarbetade han först med David von Krafft. Efter dennes död 1724 grundade Scheffel, då redan fullärd porträttör, sin egen atelj??. Ett av de första uppdragen, porträttet av borgmästare Bergstedts unga dotter, ledde till ett lyckligt och av en riklig hemgift åtföljt äktenskap med fröken Bergstedt. Scheffel samlade redan tidigt kring sig en trogen kundkrets bland adeln och det förmögna borgarskapet. Han behöll sin framgångsrika position från 1720-talet till 1760-talet. Någon ledande hovmålare eller mest gynnad societetsmålare i Stockholm var Scheffel aldrig. Hans stadiga popularitet som pålitlig och kompetent porträttmålare rubbades emellertid inte av modets växlingar, ty han hade förmågan att smidigt följa de nya strömningarna utan att pruta på sin karga och förnuftiga konstnärliga egenart. Scheffels porträtt visar sällan prov på pretentiösa barockgester eller affekterad romantisk tillgjordhet. Hans personåtergivning var utfunderad och konstaterande. I hans digra produktion ingår stela rutinarbeten, men i bästa fall är hans målningar karaktärsstudier som bygger på en stark vision. Hans målningsteknik var kompetent men anspråkslös: i helheten fäster man uppmärksamhet vid mänskobilden, inte vid utförandet. När Scheffel i 75-årsåldern som pensionerad drog sig tillbaka för att tillbringa tiden med sin familj var han en rask och förmögen gammal herre. Han uppnådde den för tiden ovanligt höga åldern av 91 år, enligt dottersonen till följd av sitt glada och jämna humör, sina ordentliga levnadsvanor och en till åldern anpassad flit och motion .